.....har inte varit på datorn sedan förra veckan.!

Men nu är jag tillbaka på nätet,

obs idag den 22/9 har jag gått in och rättat lite i texten, det handlar om min morbror, ingen farbror! kan man skylla det slarvet på ordblindheten kanske;))

Vad har jag då haft för mig?

jo, i början av veckan blev jag golvad av migrän.

Det är sällan det händer, men någon gång per år slår det till, ofta i samband med lite mycket sömnbrist.

Så fram till Onsdag levde jag på tabletter och försökte vara så stilla som möjligt. Hatar att vara dålig!!!!

Canada besökare

Mina mostrar och morbröder är utsprida över världen.

Eftersom min morfar var emot narsisterna, så levde de under

ständigt hot. ( att de klarade sig så bra som de ändå gjorde beror nog på att mormor kom från en A-familj och själv blev klassad att vara en A-moder, ett graderings sytem narsisterna använde för att tyskarna skulle bli de bästa

människorna på jorden)

Min ena morbror, Fred (igentligen Alfredo), tog värvning hos Amerikanarna och när kriget var över flyttade han med sin fru till Canada. De fick en dotter, Stepeini.

Jag har aldrig träffat Fred och han familj, dock var han och hälsade på min mamma en gång, det var sommaren -57. Kan medela mina barn att jag faktiskt inte var född då, även om ni tycker att jag börjar bli gammal!!!!!

Så i Torsdags morgon dök de upp, min okände morbro med dotter! (hans fru dog för 13månader sedan tyvärr).

Oj, vad över-rumplad jag blev, vilken kul morbror jag har!!!!!!

Han ser livet ...så att säga..att ett halvt glasvatten är nästan fullt, till skillnad mot min mamma som skulle definitift säga att glaset nästan är tomt. Han är så olik men ändå så lik min mamma. Hans dotter och jag fann varandra direkt. Det blev mycket hund snack då människan håller på med hundar, den token. Plus att hon har pipi på att gå....så Blossom och Smilla har varit ute och gått timmar varje dag. De njöt.

Frågan är om jag kommer att träffa min morbro någon mer gång då han är stax 80 år. Men "Stef"  och jag kommer defenitift hålla kontakten, hon kommer tillbaka om 2 år och jag ska resa ut och hälsa på hennes familj och hundar.

Folk kan tycka att vi lever ute på "vissjan" men hon har 70 km till närmsta granne,affär osv.

Men de vill leva avskillt och är mycket ute och reser över hela jorden.

Det var så hemskt att lämna dem på tåget igår, de ska vidare till tyskland och besöka fam. riesles föräldrar hem i schwartswald (om det nu stavas så?)

Fred har inte varit där sedan han lämnade tyskland  1945. Han var lite nervös innför hur känslosamt det skulle bli och om det överhuvudtaget går att känna igen något.

Vilken lycka att få träffa Fred ial en gång i mitt liv, ett möte jag ska vårda ömnt i mitt hjärta!!!

 Jag har lite dåligt samvete......

för igår var det träning på Stävlö, och i sista minuten valde jag bort det, för att få vara med Fred och "Stef" en stund till.

Men igentligen skulle hundarna behövd träningen, fasiken att allt ska vara på samma gång hela tiden. Det är alltid så kul  på träningen! men  men....vad är då en bal på slottet?

Men träningen i Torsdags...

gick inte av för hackor. Carina,  Fia och jag tränade våra tjejer. De skötte sig super. Men tyvärr var väl inte Smilla så framgångsrik på träningen.......

vet inte redigt vad jag vill med henne nu. Hon är en toppen hund att ha i fammiljen......men jakten är lite si och så. Hm får funderar vidare....

Vi avslutade träningen med en liten fika på Hembageriet i Färjestaden med lite smörgåstårta och lite syndig efterätt. Med andra ord en perfekt träning...

oj , nu vill barnen äta igen, fick de inte mat igår!!!!!

Kram Cilla